”Möblerna ska vara lätta och flyttbara och inte större än ändamålet kräver. Utgå inte ifrån, att en möbel alltid måste stå på samma ställe, eller att den är gjord för en viss plats. Om möblerna är sådana, att man kan flytta dem allt eftersom man har behov av dem, kan man klara sig med betydligt mindre antal.”
– Estrid Ericson, 1939
Precis som Estrid Ericson förespråkade Josef Frank fria, flexibla interiörer som var föränderliga över tid. Den lättflyttade pallen var därför en idealisk möbel, med en självklar plats i varje rum. Det mindre, ofta nätta formatet tillät ett starkare designuttryck, utan att helheten och möblemanget äventyrades menade Josef Frank.
Josef Frank började rita pallar för sin egen firma Haus und Garten i Österrike i mitten av 1920-talet, och under sina verksamma år skapade han totalt ett trettiotal olika varianter. Den mest välkända är den runda pallen med nummer 647, som han ritade för Svenskt Tenn 1936. Idag finns den i flera olika utföranden i sortimentet, och ibland går den även att finna i utbudet hos de främsta auktionshusen. Pallens väl tilltagna sits och dynans måttliga höjd, i kombination med benens avsmalning nedåt, gör formen mjuk och behaglig. Hemligheten är de väl avvägda proportionerna, där diametern och höjden förhåller sig till varandra på ett harmoniskt sätt.
”Egyptiska pallen” formgiven 1940, ”Tutankhamunpallen” från 1941 och ”Knappallen” från 1952 är bara några av de varianter som Josef Frank skapade under åren på Svenskt Tenn. Precis som andra möbler av Josef Frank är de benämna med ett modellnummer, men har främst kommit att förknippas med sina smeknamn.
“Möblerna ska vara lätta och flyttbara och inte större än ändamålet kräver.”Estrid Ericson
