Josef Franks taklampor även kallad "spindel" - Svenskt Tenn

JOSEF FRANKS "SPINDELLAMPOR"

Josef Frank började redan på 1920-talet att formge lampor för sitt eget inredningsföretag Haus und Garten som han drev tillsammans med arkitekturkollegan Oskar Wlach. Ett decennium senare, när han flyttade till Sverige 1933, tog han med sig en del av de allra första skisserna till Svenskt Tenn. En av dem var den så kallade ”Spindellampan”, som än idag hänger kvar i Villa Beer, en av de privatbostäder som Josef Frank ritade i Wien.

Se Josef Franks "spindellampor" i historiska miljöer - Svenskt Tenn

VILLA BEER, WIEN, ÖSTERRIKE

TRE TIDLÖSA TAKLAMPOR

Till ”Spindellamporna” hör taklampa 2358 med åtta armar, taklampa 2356 med sex armar och taklampa 2353 med tre armar. Samtliga utmärks av de nakna, synliga glödlamporna – en blinkning till jugendtiden och den elektriska lampans födelse.

Josef Franks "spindellampor" taklampa 2358, taklampa 2356, taklampa 2353 - Svenskt Tenn
Detaljer från Josef Franks "spindellampa"n- Svenskt Tenn
TAKLAMPA 2356 – I PRIVATA HEM & OFFENTLIGA MILJÖER UNDER 1940–60-TALET

MILJÖER UNDER 1940–60-TALET

Exponerade glödlampor

Fram till 1910-talet var fotogenlampan standardbelysning i såväl enklare som finare hem i Sverige, och det var först senare som glödlampan blev ett vanligt inslag i interiören. De tidigt formgivna taklamporna karaktäriseras ofta av just exponerade glödlampor, då det var ett sätt att visa upp moderna inslag i hemmet. Josef Franks Spindellampor är exempel på sådan armatur, och likaså är den rad med nakna glödlampor som hänger i trappvalvet på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. När slottet uppfördes 1903 – 1905 försågs det med tidens nymodigheter såsom bland annat elektricitet och centralvärme, och glödlamporna var ett av de moderna val som gjordes av slottsarkitekten Ferdinand Boberg.

Illustrationer av Josef Franks "spindellampa"n- Svenskt Tenn

Spindellamporna

av Josef Frank
    Se alla taklampor