#01 Biosfärens mönster
#01 Biosfärens mönster
BEIJERINSTITUTET OCH

BIOSFÄRENS MÖNSTER

FORSKNING FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID
MED STÖD AV SVENSKT TENN

BEIJERINSTITUTET VID KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN är ett internationellt, tvärvetenskapligt institut i gränslandet ekologi och ekonomi som samlar ledande forskare från hela världen. Forskningen ger en djupare förståelse för samspelet mellan ekologiska system och samhällets och ekonomins utveckling. Målet är att finna vägar till en hållbar framtid för mänskligheten.

SVENSKT TENNS ÖVERSKOTT går bland annat till forskning vid Beijerinstitutet. Under våren 2015 visualiserades samspelet mellan människan och biosfären i en utställning på Svenskt Tenn, där konstnärerna Eric Ericson, Jesper Waldersten, Liselott Watkins och Stina Wirsén tolkade centrala begrepp och insikter från Beijerinstitutets forskning.

MÄNNISKANS TIDSÅLDER
BE A TREE AND YOU WILL SEE

ILLUSTRATION: JESPER WALDERSTEN
Be a tree and you will see

SEDAN BÖRJAN AV 1800-TALET har befolkningen på jorden ökat från en till sju miljarder. Under samma period har faktorer som ekonomisk utveckling, uppfinningar, nya mediciner och internationellt samarbete bidragit till ökad levnadsstandard och förbättrad hälsa för allt fler människor. Trots det lever flera miljarder människor i fattigdom och jordens skogar, sjöar, hav och andra ekosystem har börjat visa flera allvarliga sjukdomstecken.

ÅR 2005 PUBLICERADES den första globala hälsokontrollen av världens ekosystem, FN-studien Millennium Ecosystem Assessment, som Beijerinstitutets forskning bidragit till. Diagnosen visade tydligt att mänsklighetens snabbt växande behov av mat, sötvatten, trä, fibrer och bränsle har förändrat jordens ekosystem snabbare och mer omfattande under de senaste 70 åren än någonsin tidigare.

STUDIEN GAV även positiva nyheter. Genom att klargöra att människor och samhällen är oskiljaktiga delar av biosfären, så betonades vikten av att synliggöra värdet av naturens varor och tjänster. Slutsatsen blev att fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling är beroende av en god förvaltning av jordens ekosystem.

image description

STADENS OSYNLIGA TJÄNSTER

ILLUSTRATION: ERIC ERICSON
image description

MER ÄN HÄLFTEN av jordens befolkning bor i städer och 60 procent av den mark som kommer att vara urbaniserad 2030 har ännu inte bebyggts. Det finns med andra ord en möjlighet att bygga städer som får människor att må bra; som ger dem ren luft, rent vatten och säker tillgång till mat.

EKOSYSTEMTJÄNSTER är den mångfald av tjänster och funktioner som ekosystem och deras arter förser oss människor med. I städer renar träden luft från partiklar och avgaser, dämpar buller och ger svalka. Fåglar sprider frön, insekter pollinerar grödor och vilda växter, grönytor absorberar dagvatten och förhindrar översvämningar.

STADSODLINGAR är ett nygammalt växande fenomen som på allvar kan bidra till matsäkerhet i många städer och som av FN ses som en nödvändighet i kampen mot hunger. Under världskrigen odlades grönsaker i parker, på bakgårdar, banvallar, fotbollsplaner och tak för att förse människor med mat. Sådana odlingar underlättar också för djur och växter att röra sig mellan olika landområden runt omkring staden.

GENOM ATT VÄRNA om ekosystemtjänsterna och se till att de har en plats i våra städer blir vi friskare. Städernas grönområden ger möjlighet till motion, rekreation och livskvalitet och stärker vår känsla av samhörighet med naturen. När nu alltfler människor bor i städerna måste vi ge oss själva chansen att återknyta banden med naturen och biosfären för att kunna styra utvecklingen mot en hållbar framtid.

image description

HUMRAR OCH MÄNNISKOR
EN VÄV AV SAMBAND

ILLUSTRATION: LISELOTTE WATKINS
image description

DEN AMERIKANSKA MAINEBUKTEN brukar nämnas som ett lyckat exempel på ekonomiskt och socialt hållbart fiske där hummern inte överfiskats. Genom samarbete och gemensamma regler kan tusentals fiskare r unt bukten leva av hummerfisket och förse hela världen med ”havets svarta guld”.

MEN NÄR HUMMERFISKET STUDERADES utifrån ett social-ekologiskt perspektiv fann forskare att så gott som all annan fisk hade fiskats ut. Hummerns naturliga fiender i havet hade försvunnit från ekosystemet, och därför kunde de öka explosionsartat i antal. Det som händer när alltför många humrar lever tätt inpå varandra är att de lättare drabbas av sjukdomar. Några mil söder om Maine hade över sjuttio procent av hummerpopulationen slagits ut av en bakterie. I social-ekologiska system studeras människan och naturen som en helhet, där alla samhällen är beroende av ekosystemen och all natur påverkad av människan. Skiljer man på dem kan viktiga samband tappas bort.

SOM OVANSTÅENDE EXEMPEL VISAR , är storskalig produktion av en enda art, så kallade monokulturer, sällan en god idé på lång sikt. Det gäller såväl jordbruk och skogsbruk som vattenbruk, det vill säga odling av fisk och skaldjur, som är ett av Beijerinstitutets forskningsområden. Forskningen visar att vattenbruket har stor potential att öka tillgången på mat, men för en hållbar produktion behövs resurseffektivisering, minskad miljöpåverkan, förbättrad certifiering, och en större mångfald av arter och odlingsmetoder. Om vattenbruk skall kunna vara en hållbar del av lösningen på framtidens matbehov så behövs innovation i relation till livsmedelsproduktion och till fattigdomsbekämpning.

VÄLKOMMEN TILL BORDS

ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN
image description

EKOSYSTEMEN - skogar, våtmarker, åkrar, kust, hav, och gräsmarker - är levande naturkapital. Jorden har bjudit in människan till en dignande festmåltid och dukat upp generöst med mat, varm skyddande grönska, vatten, kraft och skönhet. Men tillgången är begränsad Det är ett naturkapital som måste förvaltas väl, där ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet går hand i hand.

EKONOMI OCH EKOLOGI har länge studerats som separata system. Ekologer undersökte naturens ekosystem, men såg inga människor. Ekonomerna skissade på samhällssystem, men såg naturen som en obegränsad resurs. Beijerinstitutet bjöd in ekologer och ekonomer att sitta vid samma bord. När deras olika världsbilder kunde läggas ovanpå varandra framträdde nya mönster, som stämde bättre med hur verkligheten såg ut.

NÄR MÄNNISKOR SOM GEMENSAMT förvaltar naturkapital som fiskevatten och betesmarker får kunskap om tröskeleffekter har de en förmåga att samarbeta för att finna bättre vägar framåt. Samarbetet tar ofta avstamp i ett krismedvetande där kunskap och synsätt omprövas och perspektiven vidgas. Möjligheterna att arbeta med naturkapitalet istället för mot det, att utveckla teknik och ekonomi i samverkan med biosfären håller nu på att utkristalliseras.

image description